tisdag 30 november 2010

årets längsta vecka

tror jag dör lite. mörkret äter upp en. tiden står stilla.

Tumblr_l9ejigdzg11qavji1o1_500_large

söndag 28 november 2010

första advent

lax. bröd. ost som smakar. äggröra. sallad. juice. kaffe. hav. vatten. melon. valnötter och vindruvor. sill. choklad. ananas. jorgdubbar. tiramisu. brie. nötknäcke. och så vidare i en oändlighet. åt den lyxigaste brunchen med finaste jenny idag. takk.

sen är det ju så att vi dansar coolt som den där frun och tar taxi hem för vi har faktiskt råd med sånt när isen biter i kinderna och tittar på enorma norrsken i grönt och gult och äter glass litervis


elska lífið. gæti ekki verið svo miklu betri.

fredag 26 november 2010

ástarhreiðrinu / the love nest



Jag ser fram emot att lämna fågelboet, vi ska skapa vårat eget näste. Det nästet kanske kommer fyllas upp av hattar, gamla fjädrar, en blå peruk, trasiga möbler och utnötta kläder. Ett skatbo, massa fina upphittade gamla saker i en röra. Vissa stulna vissa lånade men alla funna. Och matvaror som vi valt själva. Jag hoppas vi får ett bo med ugn.

Ni är alla välkomna på kaffe med dopp varje dag om ni vill.
Welcome to the birdnest lissom

Ja jävla martin timell, han är en man utav den värsta sorten, en knöl. Vidriga människa.

män är djur

visste ni att martin timell slår sin fru? sju gånger har hon åkt in på sjukhuset för allvarliga skador. och tv4 vet om det men håller tyst eftersom han drar in så mycket pengar. äckligt är precis vad det är.

my heart's learned to kill


Well I walk upon the river like it's easier than land
Evil's in my pocket and your will is in my hand
Oh, your will is in my hand

And I'll throw it in the current that I stand upon so still
Love is all, from what I've heard, but my heart's learned to kill
Oh, mine has learned to ki
ll

sleep patterns

idag är det arton dagar kvar. jag har ett pyttelitet glapp mellan mina oregelbundna jobbtider. upp å ner ner å upp. min lya behöver städas, jag gör't imorgon. har mögel i min tekokare, det är nog bara en sån som jag som lyckas med det. mögligt vatten alltså. drack kaffe idag, det var gott. gick ut i solen och tittade på alla hus och fick samma känsla som då. börjar sakta men säkert säga hejdå till saker, platser, gator. gjorde det hemma med. hejdå gögatan. hejdå centralen. hejdå fula pendeltåg. vi ses om ett år. så himla lång tid och bara alldeles ingen tid alls.

lystnar på memoryhouse. ska laga pesto pizza med broccoli. fredag. smutsigt hår och gamla trasor som luktar parfym. en helg utan jobb. nästan.

att utnyttja tiden: fila naglar

hejrå

ps. vi har pepparkaksdeg i kylen, svensk dessutom. vågar inte nalla. paketet är oöppnat. ds.

jóla

Jag vill ha pepparkaksdeg idag. Mig langar í piparkökur deigið já.

måndag 22 november 2010

ilskans påverkan

känner för att göra någonting drastiskt i form av att t.ex. klippa av mig mitt hår eller bara ta första flyg till tokyo. det kommer jag naturligtvis inte göra utan biter mig bara i läppen och läser yogiord på tepåsen.

om tre och en halv vecka står jag återigen på sveriges marker.

längtar.

Dsc00298_117762880_large

onsdag 17 november 2010

I am my mothers only one thats all



Feel all your feelings. Then let them go. Love yourself untill you can hear your heart.

and so the lion fell in love with the lamb


Jag laddar med skyr idag, flatköku och skyr, jag tror det kan vara den mest typiska lunchen här på ön. Typiskt.
Skyr
skyr
skyr
skyr.
Jag har förut inte tyckt om den lilla yoghurtsaken men sen jag blev introducerad till skyr med grädde har den börjat växa. Samt med det komplementet blir det en protein OCH en fett källa. Här lever vi i arktiskt klimat vilket betyder att vi lever som djuren, till vintern måste man skapa en typ av fettreserv för att klara vindarna och vintrarna. Och fett är inte någonting som är särskilt enkelt att få i sig här. Nej, det är genom grädden, den härligt vita lena grädden vi får fettet, annars är det mest bara kex. I alla de former. Jag skulle nog uppskatta att minst 50%av min kost består av kex. Ibland när näringsbristen blir alltför påtaglig och det suger i musklerna av utmärgling tar jag ett rejält lager smör på det tunna vita kexet för att dämpa det värsta och paniken. Ja, paniken och samvetskvalet gentemot den kropp jag neglegerar, hur behandlar islänningarna sina kroppar egentligen, hur behandlar jag min kropp? med Kex.

Men det är ju inte bara fett som är trixit att få i sig, när proteinbristen gör sig påmind tar djuret vad rått som finns att ta, delar upp det i småbitar och sväljer. Försöker inte tänka på andra djur. Det är instinkten, det är djuret. Det är jag och Timothy Treadwell, vi lever som djuren. Drivna till bevildran av samhällets förunderliga normer.

Nu är jag snart ett kex själv, bräcklig och vit och då inser man snabbt varför islänningarna predikar så om dessa proteinyoghurtskyrar. Det är enda sättet. Och det måste vara därför jag mer och mer finner mig själv mitt uppe i de saker jag innan tagit ställning mot.

Ja, det finns lamm, jag är inte den som är den som inte äter kött vid tillfällen men oftast ligger det där med revben kvar eller halva huvuden och då vänder det sig i mig. Jag har ett svagt hjärta och kanske en ännu svagare själ. Därför äter jag nu skyr med grädde. Det är build up.

tisdag 16 november 2010

måndag 15 november 2010

Enhörningen

Det var en gång en enhörning. Det fanns en gång en mening med allt. Nu är det bara underjord och rötterna tar luften och människorna sjunker. Allt brinner och änglarna är arga. Men även en vild eld ger ljus och de mörka krafterna slår tillbaka . Ljuset förs bort och enhörningen står som segrare.

lördag 13 november 2010

decapitation

Vi är fyllda av kärlek. Vi älskar oss. Vi saknar er. Vi kommer snart, i vår kommer vi skratta tillsammans när ingen fattar och klä oss i glitter när ingen tittar. Vi är två här som måste ta oss till stockholm. Vi måste ta oss till er. Hur många huvuden det än krävs, HUGG HUGG.



happy up here

Jenny sminkar sig. Här är jag. Vi är lyxlirare. Ikväll ska vi dansa.



fredag 12 november 2010

tid till begrundan

Fredag fredag, och som vi älskar fredagarna. Idag bakas det pesto pizza med broccoli hemma hos familjen-Isa. Jag ska dit och norpa. Det är kanske vad jag är en norpare. Och kanske en kvinna. Jag tror den tiden är inne nu, tiden då jag är en kvinna. En otroligt ung kvinna kanske. Är vi inte kvinnor nu? seriösa kvinnor. Och så fullkomligt puerila kvinnor. Men kvinnor. Hur är det med våra highs and lows nu? högljutt och tyst, aktivt och apatiskt, glatt och ledsamt, känslosamt och tomt, galet och lugnt, gnälligt och underbart, sprit och ångest. De där extremiteterna. Vi gillar dem, men vi gillar slentrianen också. Ja, det gör vi.

Eller så är jag fortfarande ett barn. Och Antony är min vän.

One day Ill grow up to be a beautiful woman but for today I am a child
vi ungar ska alltid ha så bråttom in i allt.

ég er med tár

mina absoluta favoritbyxor har gått sönder. en stor reva där det alltid blir hål på byxor ni vet. tyget har blivit så slitet att det snart kommer rivas upp ännu mer. vi har haft mycket bra stunder tillsammans, jag och byxan. de är så där perfekt mjuka att det nästan är som att ha tights fast det är jeans, så där bra höga i midjan att man kan äta hur mycket som helst utan att det skär in. perfekt töjbara och med den bästa blåa färgen.

jag och byxan har jobbat på dagis tillsammans. vi har varit ute och klubbat, sett isberg på island och åkt tåg till prag. vår kärleksaffär är snart över.

hejdå byxan, vila i frid

torsdag 11 november 2010

konversation

- hon är så otroligt fint fit

- ja, varför kan inte jag vara sådär fit? jag är bara sådär ofit

- ja, nej, vi är bara fittor


skólavördustígur, september

onsdag 10 november 2010

Letters home

Förut räknade jag hur många veckor jag hade varit här, nu räknar jag veckorna hem. Det är himla konstigt ska jag säga er. Har inte satt en fot i Sverige sedan början av Januari. Har inte hört svenska runtomkring mig. Har levt i en liten islandsbubbla som varit alldeles alldeles....

fuck this. bloggen bara hänger sig. ursäkta det aprubta språkbytet, hatar sånt här. fan för att försöka skriva någonting fint och sammanhängade. hejdå.


tisdag 9 november 2010

Whats the big deal Im an animal



Hur ska jag klara mig när vi kommer hem, utan svettyoga. Jag har blivit helt betagen i den, uppslukad och beroende, men det är väl så, allt man älskar tas ifrån en. Man ligger och flyter på vattnet och sedan slits man upp och rycks ner av verkligheten och dränks i livet. Du får inte behallå någonting. Hej melodramatik. Man böjs och man töjs och man härdas och man tärdas, man formas och man byggs upp. Reell eller spirituell, vi är en samling djur. Jag kommer sakna vattnet som rinner längs armarna och ryggen så att tröjan blöts ner och de mörka pölarna som skapas på mattan från håret som dryper.

Jag försöker titta på ett program på svt, det går som det alltid går för oss som tittar på datorn, aldrig. Min uppmärksamheten är en fågel.

...

sorry. har alltid bråttom och aldrig riktigt tid att skriva någonting vettigt. eller jag tar mig inte tid att skriva kanske bör tilläggas. det känns inte lika viktigt som att promenera eller stalka folk på facebook.

ja ni...den ständiga stalkningen.

who knows who?

motherfuckers of the night; suck my dick lick my but

tycker det är roligt när folk lägger till obscena sånger på playlists

hejrå

fredag 5 november 2010

föstudagur án jen


det är mörkt nu. jag har tänt massa ljus och ska titta lite på en film kanske, eller mumintrollen . jag kan inte bestämma mig. fastnade framför datorn med alla bilder. tänkte att jag skulle göra om bloggen lite men fasen, jag kan ju inte sånt. det blir inte fint hur mycket jag än trycker på alla knappar. gode gud vad gör väl det. ekkert.

en fredag utan jen. det känns konstigt, det är liksom inte helt rätt. kom på mig själv med att titta på alla bilder och få tårar i ögonen för nu är det snart slut. min och jennys tid här, vinter, vår, sommar, höst och åter vinter på island. i reykjavik, staden som är alldeles lagom stor, en av de finaste städerna i världen. tänk att när vi kom hit förstod vi inte ett ord men nu pratar vi isländska med barnen och ibland med vuxna, och med varandra såklart, främst efter intag av rusningsmedel.

minns när jag steg av flyget och möttes av svarta lavafält och + 8 till skillnad från - 24. första gången vi gick ut och dansade och vårt sällskap sa att nä det kommer inte igång förrän halv tre och vi höll på att tappa andan. vid fyra trodde vi att det var slut men då skulle vi vidare och samma förstakväll hade visst jónsi bestämt sig för att laugarvegur också var lämpligt att befinna sig på. gapande munnar.

sedan blev det många utekvällar och lite oroligheter i magarna för vi hade ju inte åldern inne och varje gång sa vi: äsch det gör inget om vi inte kommer in, vi har haft en trevlig kväll ändå. fast de släppte nästan alltid in oss för vi gick med öppna jackor och såg dryga ut och camilla stog på tå. sånt nekar inte vakterna. vi dansade på karamba och fascinerades av djn som studsade upp och ner och alla människor som tog av sig tröjorna och dansade frenetiskt fönsterna. och personalen som tog fram kastruller och slamrade takten. underbart.

ramla ner i världens goaste säng på morgonkvisten. det är fortfarande bland det bästa jag vet. ni anar inte. det är som något stort luddigt omfamnar en.

vakna.

sen blev det vår. vi åt glass trots kylan, fick besök av vänner och badade i blått, varmt vatten. vinden blåste något förfärligt och bildade osynliga hårda väggar. en vulkan fick utbrott och världen blev arg på ön. allt var upp och ner precis hela tiden, dalarna och topparna var otroligt många.

sen blev det maj. åh maj! och juni. solen bestämde sig för att aldrig gå ner och fåglarna kvittrade och allt var grönt. vi dansade som det inte fanns någon morgondag och ville aldrig aldrig att det skulle ta slut. det var alldeles för bra för det.

sommar och höst. det allra bästa. nu är det november och man måste börja fundera på hur man ska få hem allting, vad man ska köpa med sig och vad för jobb man ska söka. tittar på min skohylla och kliar mig huvudet, hm, hur kan tre par skor plötsligt blivit nio?

snö ge oss styrka.

nu börjar mina ögon bli tunga och den där filmen jag skrev att jag skulle se på kanske får vänta lite. det blev visst många ord som sipprade fram denna fredagkväll.

föstudagur án jen

hav led oss.





Selfish One

Ska ut på en promenad innan pizzan. Snön ligger över buskarna och gatorna och det är så vitt och fint. Ingen vind och solen börjar gå ner över havet
och staden
och bergen.

Jag måste gå förbi hans hus och det är lite jobbigt varje gång för jag hoppas alltid att jag inte måste möta honom. Imorse såg jag hans bil och han stannade och började skrapa rutorna. Gick lite långsammare med pulkan eftersom jag precis lämnat M på dagis. Tror han såg mig och fattade vinken. Vill inte prata, vill inte ses, vill inte. Han fattar inte signalerna och i söndags ringde han. Svarade inte. Är det såhär alla fransoser beter sig? Jag ska aldrig ligga med en fransos igen.

Puss vi hörs senare.

onsdag 3 november 2010

Sverige hjärta lagar

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1282070/Moderater-vill-lagstifta-mot-jantelagen.html

Fasen de vill att jantelagen blir olaglig.
tystnad.
Ja, det finns då människor till allt och lite till

Är det också olagligt uttryckt snart kanske
Och om man kan bevisa att detta tillämpades; att människor finns till allt och lite till då åker'rom dit så're smäller om't.

Låt oss sätta lagar många lagar jag älskar förbud
Men det är fortfarande lagligt att ha sexuellt umgänge med djur. Sånna lagar är ju inte så roliga att stifta kanske, det är ju bara jädrans obehagligt

ps

jag är egentligen väldigt positiv. det kommer bli bra. jag lovar. sånt känner man på sig.

ds

heavy makes you happy (part1)

det här med att söka jobb. det här med att ta tag i saker och ting. fokking fokk rassinn kokkarassinn

30-stencil-graffiti-artworks-monalisa-but-16_large


tisdag 2 november 2010

jag är blott ett barn, en minimänniska





Detta är Eskifjörður, det ligger i austurlandi (österlandet) man åker förbi Egilstaðir och igenom ett berg för att komma dit. 1 mil efter Eskifjörður ligger en liten stuga vid namn Helgustaðir, där bodde jag några dagar i påskas. Det är berg på alla sidor och man förstår att Island är ett land med otaliga små vikar, om ni kollar på en karta på island så ser ni som små sicksacksinbuktningar, i en utav de vikarna ligger denna lilla stad och där var jag. Och man känner sig som inbyggd i den lilla dalen, gigantiska vita berg överallt och så en liten ljussamling (vi kom dit på natten) och så en enda lång smal väg som försvann i evigheten och så lite småhus ut efter kusten. Helt otroligt. Jag minns att jag tyckte att det var helt jädra otroligt.

Jag minns också att man kände sig så otroligt liten. Pytteliten. Det var så fint så man skulle kunna gråta lite. Vi måste dit någon gång, där är det tyst.

Veikur strákur

Lillknotten är slappur och är hemma. Vi har kollat Kali á þakinu på datorn och nu tittar vi på Skýjað með kjötbollum á köflum på televisions apparaten. Alltså först såg vi Karlsson på taket och sen Cloudy with a chance of meatballs.

Snart kommer isu och vi ska laga pannkakor med honung, banan, grädde och valnötter. För att det är så de ska ätas.

Det är rok idag men ingen rigning vilket betyder att det är kvast antar jag, det viner i dörrarna och fönstren knarrar, jag ska väl försöka söka lite jobb i stockholm nu när jag ändå inte kan gå ut. Vet inte hur och vet inte vilka men det måste göras. Säg till om ni har något jobb till övers, eller lägenhet för den delen.

Killens matmaskin försvann just upp i rymden, snart börjar maten regna.

-Biddu smá... Hvad ertu med á fótunum?
-Ùðaskór, þeir nást ekki af.

dagens låt/lag dagsins

måndag 1 november 2010

Kömpishångel

Det här är Indra. Hon är våran polare och hon hånglar i Robyns video. Hur coolt är inte det? Svar: URCOOLT!